I still think about you do you think about me?

Nu har jag haft en sån där "Nathalie tänker till.."-sak igen.
När man helt plötsligt blir bästa vän med någon och kan berätta allt för den personen, man vet verkligen att man kan lita på den. då säger man ba:"Jag skulle aldrig kunna tänka mig ett liv utan dig."
men de livet man hade förut? då man inte ens kände personen?
hur var det då? Jag ska inte säga att man inte kan säga så, eftersom jag själv har sagt det till vissa.
Men dom personerna har ju förändrat sitt liv på något sätt..
Det jag kommer skriva har jag inte inte tvingat någon att läsa och på en blogg ska man väl lätta på hjärtat? eller?

Jag saknar den starka vänskapen jag hade med en förut. Bara av att se personen gjorde mig glad och vilket humör jag än var på fick den mig alltid att skratta,
men saker förändras ju och jag har väl också förändras, det gör man väl nästan hela tiden utan att tänka på det? eller?
Fan vi träffades hela dagarna och var man arg, var det bara att snacka på även om du inte lyssna så noga men du lyssna på nåt sätt ändå.
Inte har vi splittrats men vi är inte som vi var förut. och jag säger det igen: man förändras såklart.
men fyfan vad jag saknart!
Jag har tänkt på det ett tag och känns lite konstigt, men ändå inte.
Jag vet fan inte hur jag ska förklara det men det är lite såhär det ligger till i min skalle nu.
Jag orkar inte skriva mer men nu vet ni!

I'm finally waking up, a twist in my story
It's time I open up, and let your love right through me
That's what you get
When you see your life in someone else's eyes
That's what you get, that's what you get

-You wanna taste my balls?
- nej jag är inte sugen.

HAHAHAHA <3

Peace!